Arkeologer har hittat kvarlämningar som tyder på att det funnits mänskligt liv i det nuvarande Sverige redan för ungefär 13 000 år sedan. De första arkeologiska fynden har gjorts i Skåne-området och därtill finns det tecken på att Sverige varit känt utomlands åtminstone sedan omkring år 100. Då omnämnde den romerske kejsaren Tacitus svenskarna som ”de vapenföra svionerna i norr”, vilka romarna idkade handel med under denna tid. Det har kunnat konstateras att Sveriges handel upplevde en väldigt givande period under 700- och 800-talen, då vikingarna kontrollerade handelsvägarna i östra Europa hela vägen ner till Konstantinopel. Detta påvisar den forna handelsstaden Birka, som fanns belägen i Mälarregionen under denna tid.

Under tidig medeltid på 1100-talet kom Sverige för första gången att förenas under en gemensam kung. De geografiska gränserna motsvarade under denna tid inte de gränser som gäller idag, då Sverige upprepade gånger expanderade österut för att vid 1300-talet infoga det nuvarande Finland till kungariket. År 1397 införlivades de nordiska länderna i den så kallade Kalmarunionen under den gemensamme kungen Erik av Pommern. Kalmarunionens syfte var ursprungligen att fungera som en försvarsallians mot de tyska furstarna och särskilt Hansaförbundets tyska städer, som vid denna tid hade kontroll över Östersjöns handelsområde. Kalmarunionen kom att vara föremål för ett stort antal uppror, då handelskonflikten med Hansaförbundet påverkade den svenska exporten negativt.

Gustav Vasa

Kalmarunionen kom att upplösas under 1500-talet, då Danmarks kung Kristian II besegrades av Gustav Vasa i ett uppror som kom att leda till dennes makttillträde som kung av det nu självständiga Sverige. Det självständiga Sverige innefattade vid denna tid Finland, men inte Skåne, Halland, Blekinge och ett antal andra områden som fortsättningsvis kom att tillhöra Danmark. Under Gustav Vasas och hans söners regeringstid kom ett rättsväsende, utbildningsväsende och en nationell militärorganisation att grundläggas. Vid denna tid expanderade Sverige flitigt mot Baltikum och i samband med trettioåriga kriget på 1600-talet besegrades Danmark och återerövrade de tidigare förlorade områdena. Till följd av dessa geografiska erövringar kom Sveriges stormaktstid att inledas, vilken avslutades i samband med det stora nordiska kriget på 1700-talet.

Gustavianska tiden

Efter att Sveriges stormaktstid avslutats i samband med stora nordiska kriget, kom Gustav III att ta makten år 1772. Hans och hans sons regeringstid 1772–1809 kallas av eftervärlden den gustavianska tiden. Gustav III bidrog till att kungamakten återupprättades, efter att makten officiellt överlåtits till riksrådet och riksdagen efter kung Karl XII:s död. Därtill gjorde Gustav III en del reformer på det kulturella området, då han förespråkade och jobbade för att främja en nationell svensk litteratur och konst. Dock förekom det en del missnöje bland folket med anledning av det nya styrelseskicket, varför kungen mördades 1792 under en numera välkänd maskeradbal. Den gustavianska tiden fick sitt slut i samband med kriget mot Ryssland 1809, då Sverige förlorade Finland till Ryssland.

Världskrigen

De två världskrigen kom att påverka Sverige liksom många andra länder i Europa. I första världskriget var Sverige neutralt, men idkade flitigt handel med Tyskland, vilket ledde till begränsad blockad av Ententen. Blockaden i sin tur kom att orsaka livsmedelsbrist för Ententens medlemmar under kriget. Till följd av första världskriget skedde en del demokratiska reformer i det svenska samhället, däribland lika rösträtt för alla. Även under andra världskriget förhöll sig Sverige neutralt, men påverkades ändå på många sätt av kriget ute i Europa. Bland annat uppstod en stor varubrist som ledde till att så kallade ransoneringskort måste införas. Trots Sveriges officiella neutralitet, sändes materiellt bistånd och frivilliga soldater att strida för Finland under det finska vinterkriget, som härjade under andra världskriget.

Hur syns historian i Sveriges kultur?

Särskilt syns historian idag i allmänna svenska värderingar. Många av de värderingar som anses särdeles viktiga för det svenska folket återfinns i regeringsformen och inkluderar faktorer som demokrati, fri åsiktsbildning, lika människovärde för alla, allas likhet inför lagen, social välfärd med mera. Dessa faktorer anses vara gemensamma för alla svenska medborgare, vilket gör dem till en grundläggande del i det svenska värdesystemet. Jämlikhet och solidaritet är värderingar som anses typiska för Sverige, och dessa kan härledas till Sveriges historia av en fri bondeklass och en historisk avsaknad av feodalism, med undantag för ett feodalliknande system i Skåne. Trots Sveriges historia som ett protestantiskt land, är den svenska kulturen en av världens mest kritiska gentemot religion idag.

Leave a comment

Your email address will not be published. Required fields are marked *