2010:1

 2010 års första nummer av Scandia är nu ute med bland annat ett tema om intersektionalitet.    

Är du inte ännu prenumerant?  Här finner du information om hur du går till väga.

Ur innehållet:

Ulrika Holgersson Redaktören har ordet

Henrik Edgren Traumakonstruktionen. Svensk historieskrivning och rikssprängningen 1809

Monika Edgren Genushistoria och den tvärvetenskapliga genusforskningen

Tema: Intersektionell historia

Helena Tolvhed Intersektionalitet och historievetenskap

Maria Vallström Att göra skillnad, om migration, arbete och kön i skogsarbetarbyar 1950–1975

Rosemarie Fiebranz Lagårdar och lönearbete. Modernisering och skillnadsskapande i norrländsk skogsbygd vid 1900-talets mitt

Åsa-Karin Engstrand En öppen affär. Konsumenten och de handelsarbetande i ett intersektionellt perspektiv 

Temarecension Bodil E.B. Persson Pesten: råttan, loppan och forskaren

Recensioner:  

Omodernt. Människor och tankar i förmodern tid, Eva Österberg & Mohammad Fazlhashemi (red.) 

av Andreas Hellerstedt

 Leva vid Östersjöns kust. En antologi om naturförutsättningar och resursutnyttjande på båda sidor av Östersjön ca 800–1800 Sven Lilja (red.)

av Kristian Gerner  

Oordning – Torghandel i Stockholm 1540–1918 Christina Nordin

av Pia Lundqvist  

Fäbodväsendet 1550–1920: ett centralt element i Nordsveriges jordbrukssystem Jesper Larsson 

av Ann-Catrin Östman

1648. Den westfaliska freden. Arv, kontext och konsekvenser Peter Haldén (red.) 

av Harald Gustafsson

The Linnaeus Apostles – Global Science & Adventure. Europe, Middle East,  North East & West Africa. Volume Four. Göran Rothman, Fredrik Hasselquist,  Peter Forsskål, Andreas Berlin, Adam Afzelius Lars Hansen (huvudred.) 

av David Dunér

Icke som en annan människa. Psykisk sjukdom i mötet mellan psykiatrin och lokalsamhället under 1800-talets andra hälft Cecilia Riving  

av Anna Ohlsson

I otakt med tiden. Om rösträttsmotstånd och nazism bland svenska kvinnor Sif Bokholm 

av Charlotte Tornbjer

Den gränslösa hälsan. Signe och Axel Höjer, folkhälsan och expertisen Annika Berg 

av Anna-Karin Frih

På rätt sida om järnridån? Ungerska lantarbetare i Sverige 1947–1949 Attila Lajos 

av Johan Svanberg

Släpp ingen levande förbi. Berättelser från murens Berlin Peter Handberg 

av Johan Östling

Inget land för intellektuella. 68-rörelsen och svenska vänsterintellektuella Jens Ljunggren 

av My Klockar Linder

Hem tar plats. Ett feministiskt perspektiv på flyttandets politik i 1970-talets  sociala rapportböcker Monika Edgren  

av Johanna Overud

Populärmusik, uppror och samhälle Lars Berggren, Mats Greiff & Björn Horgby (red.) 

av Anna Gavanas

Platser för en bättre värld. Auschwitz, Ruhr och röda stugor Peter Aronsson (red.)  

av Sara Edenheim

Mange veier til historien. Om historiefagets og historikernes historie Jan Eivind Myh

av Vanja Lozic

Sagt i detta numret:

Henrik Edgren:

"Varför har då den svenska publiken så gärna, för att tala med historikern Ainur Elmgren, lyssnat till ”sagan om det förlorade Finland”? Om det inte fanns ett sörjande över Finland i samtiden efter 1809 har det onekligen konstruerats senare, eftersom det är ett synsätt som under en lång tid kännetecknat, och ibland fortfarande kännetecknar, såväl akademisk som icke-akademisk historieskrivning om reaktionerna i Sverige efter finska kriget."

Monika Edgren:

"I förhållande till sin stora andel av genusforskarna deltar svenska historiker inte så mycket i det tvärvetenskapliga genusvetenskapliga fältet. Framförallt är historia om äldre tid nästan helt frånvarande. Jag vill lägga fram tolkningen att då skillnad förstods i meningen ”skilja sig från” och studieobjektet var identitetsskapande och ojämlikhet var genushistoria framgångsrikt inom den tvärvetenskapliga genusforskningen. Men när förskjutningen mot dekonstruktion och förståelse av skillnad som meningsskapande, liksom upplösningen av begreppen kön och genus, upplösningen av könsskillnad och erkännandet av skillnad inom subjekt blev alltmer intressant för den tvärvetenskapliga genusforskningen var det andra discipliner, mer teoretiska, som vitaliserade fältet." 

Helena Tolvhed:

"Artiklarna i detta nummer av Scandia illustrerar hur empiriska historiska studier kan belysa kategoriseringar som tillfälliga och föränderliga effekter av – snarare än upphovet till – skillnadsskapande historiska processer. Värderingen av positioneringars inbördes tyngd och deras sociala och ekonomiska konsekvenser måste vara en empirisk fråga. Allteftersom bör vi sedan kunna identifiera kontinuiteter och upptäcka mönster kring de sammanhang där vissa intersektionella positioner tenderar att generera underordning eller marginalisering, eller kanske tvärtom öppningar och möjligheter."

Rosemarie Fiebranz: 

"Åtskiljandets skärningspunkter säger oss alltså att den manlige bonden/ skogsarbetaren för att bli ”modern” ansågs behöva renodla sin yrkesroll och bli antingen kostnadseffektiv heltidsjordbrukare, eller helårsanställd lönearbetande i skogen. För småbrukarhustrun innebar samma diskurs att det produktiva lagårdsarbetet skulle överges för ett oavlönat, starkt kvinnligt genuskodat, och samtidigt rumsligt avskilt, arbete: hemmets skötsel – hemmet i betydelsen bostaden, med dess innehåll av barnavård och konsumtion."

Åsa-Karin Engstrand: 

"Till en början inom regleringsdiskursen definieras den handelsarbetande både som man och som kvinna, för att sedan bli endast kvinna. Familjen är ytterligare en skiljelinje som används under hela den undersökta perioden och dessutom på liknande sätt: den handelsarbetande behövs i sin familj. I den fria diskursen används också familjen för att definiera konsumenten. När det inte längre räcker att hänvisa till den förvärvsarbetande husmodern blir familjen central. När det inte endast räcker att definiera den handelsarbetande som kvinna i behov av deltid, förs ungdomarna in i diskursen."

Maria Wallström: 

"Den provisoriska användningen av kategorier blev också provisorisk, det visade sig vara en besvärlig väg att gå, framförallt eftersom alltför mycket innehåll i kategorierna förblev oproblematiserat; kategorin kvinna tenderade t.ex. att”fastna” i sysslor med starkt kvinnlig könskodning."